En grundkurs i trappkunskap

Trappformer

Grundformerna, Rak, L- och U-trappor är de vanligaste trappformerna.
Naturligtvis finns även andra former och utförande att välja, beroende på utrymme och önskemål. Alla trappformer kan även inkludera olika varianter av större avsatser, sk. vilplan.

Plansteg, sättsteg och vangstycken

Planstegen är de steg som man går på.
Sättsteg är stående skivor med vilka man ”stänger” trappan.
Vangstycken är de sidostycken i en trappa på eller i vilka planstegen vilar och som alltså bildar trappans stomme. Vangstyckena kan beroende på trappans utseende och konstruktion vara raka eller svängda. Planstegens ändar kan vara infällda i vangstyckets sida, eller ligga på lister fastsatta i vangstyckets sida.
Många trappor, till exempel spiraltrappor, har självbärande konstruktion och saknar då vangstycken.

Öppen eller stängd

Med stängd menas att det mellan planstegen finns någon form av platta vilken gör att man inte kan se genom trappan. Denna platta/skiva kallas sättsteg. En öppen trappa har istället oftast en skyddslist under varje steg, för att förhindra att små barn skall kunna ramla igenom.

Höger- eller vänstersvängd

För att inte missförstå varandra då man pratar om hur en trappa skall utformas, betraktas alltid en trapplösning som om man står på nedre planet och skall gå upp. Svänger då trappan upp åt höger, är det en "högersvängd" trappa.

Frihöjder

Huvudfrihöjd kallas det mått som uppstår då trappan passerar under valvkanten. Oftast befinner man sig då på steg 2 eller 3. Frihöjden där skall enligt svensk norm vara 2000 mm.